Suzy Lee

Jag känner att jag behöver skriva av mig då huvudet snurrar och allt är ett enda kaos för tillfället.
Jag mår bra men jag har mycket att tänka på och mycket funderingar och mycket känslor.
Jag kan egentligen inte skriva något utav det eftersom jag inte riktigt vet vad som händer.
Mitt huvud kollrar runt och tankarna brottas.

Att jag kan göra så fel jämt.
Jag fattar då ingenting just nu.

Men jag mår alltså inte kässt av det på så sätt..


ÄH! lägg av nu miss suzy för varken du eller någon annan fattar det här ändå.





By the way så saknar jag massor av människor

Kaotisk men underbart kul!
Edsken på fredagen med alex!
Dop och sen avskedsfest för Therese på lördagden med alla tjejerna!
Bia och vin på söndagen!

med undantag för vissa missöden var det grymt kul :D

Mums!
jag lyckades fanimig!
Tack vare att Nina lärde mig så klarade jag att göra sushi helt själv och fan vad gott det blev! :D
Jag är nöjd <3

Goddamn fuck bajskorvs skit!
Jag som längtat så mycket och så skiter det sig..
Men men vi får dra på nåt annat helt enkelt!

Tack till alla som kommenterat mina inlägg och så, jag vet att jag varit dålig på att svara och sådär men jag ska försöka att bli bättre på'at i alla fall.

Idag har jag och mor varit i stugan och jag har målat inne på utedasset.. "inne på utedasset". Det lät ju förjävla smart..
Haha..

Jaja jag har inte så mycket att skriva just nu men vi hörs fan!

Nu bor man i Hofors hos mamma då.
Det är väl ingen höjdare direkt men jag mår bra ändå.
Håller på att försöka få tag i psyk och alla terapeuter och läkare och jävelskap för annars blir det ju knas.
Vill ha min jävla laddare nån gång så jag kan använda kamerahelvetet men varken jag eller Martin har väl råd till att skicka upp den än.
Det blir väl mor som får fixa det som vanligt.
Just nu är jag lite irriterad på en massa saker men konstigt nog mår jag bra.
Jag är för logisk för att gå och deppa ihop och må skit över det här för det leder ju ingen vart.
Så jag ser detta som en nystart och jag ser tillbaks på tiden i Kalmar och Martin med ett leende på läpparna och vara tacksam för den tid jag har fått och som verkligen har lyft mig.
Nog för att jag förmodligen alltid kommer att se Martin som min första och enda riktiga kärlek så fick vi ett fint avslut och vi kan gå vidare som starka individer åt varsitt håll.
Jag ser även det här som en livsförändrande händelse.
Det känns som att jag verkligen nådde botten och jag förlorade allt så nu kan jag inte komma nån annanstans än uppåt.
Jag känner mig stärkt som människa och ser fram emot att kunna söka jobb och flytta hemifrån än en gång.
Nu har jag dessutom fått tillbaks min underbaraste Alex så nu ser jag fram emot våran sommar och våra liv tillsammans och vi flyttar eventuellt ihop någonstans i landet.
Var vi tänker flytta vet vi inte, det har varit tal om Götet och lite sånt men det visar sig, just nu skiter vi i vilket och lever för stunden och tar allt precis som det kommer.
Buller kommer att bli underbart eftersom Alex även i år följer med, Johanna med såklart!
Har otroligt mycket att se fram emot nu så alla tidigare motgångar är som bortblåsta och jag hoppas dom håller sig borta för all tid och framtid för jag vill inte ha dom mer.

Hit rock bottom and climb up again.
Become a stronger person.

Jag har styrkan att leva och alla hjälpmedel som behövs för att överleva alla hinder som kommer i min väg.
Bilresan har än en gång tagit slut och jag lever igen.

Jag saknar er alla som jag inte längre kommer att träffa.
Jag hoppas ni vet vilka ni är.
Nina, dig kommer jag att sakna messt av alla!
Tack för att jag fick vara din vän och för att du räddade mig från skiten föralltid!
Du är värdefull och en helt underbar människa!
Mwiimwaaa!! O piippii!!

Vad gör man när man vet att det som gjort en så otroligt lycklig inte längre är ditt?
Vad gör man när man har så otroligt ont och smärtan vägrar försvinna?
Vad fan ska jag göra?
Jag älskar Martin och jag dör utan honom nu!
JAG ORKAR INTE DET HÄR VARFÖR KAN DU INTE BARA ÄLSKA MIG!!!!?