Det är så man får ont i magen.

Jag satt och såg på nyheterna.
Och jag fick en klump i magen, det är så sorgligt.
Stackars människor, lilla flicka.
Tänk dig som förälder att släppa iväg din tioåriga dotter för första gånge  själv på cykeln och se henne åka iväg.
Du förväntar dig att hon ska komma hem sen och berätta om hur det gick och lyssna på hur spännande det kanske har varit för ett barn att få göra det ensam och på egen hand.
Känna att hon har blivit lite äldre.
Men så går en halvtimme och man har inte fått höra något fast hon haft sin mobil med sig och man ringer och får inget svar.
Och att sakta ta in att hon kanske aldrig kommer hem.

Nej, det är för mig helt omöjligt att förstå hur det måste kännas.
Föräldrarna måste ju sitta för resten av sina liv och känna skuld över att ha låtit henne åka själv.
Det är inte deras fel, men hur ska dom kunna acceptera det?

Jag hoppas för allas skull att hon hittas, även fast hon förmodligen inte är i livet.
Bara för att få ett avslut.

Sånt här borde inte få hända.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0