Suzy Lee

Goddamn fuck bajskorvs skit!
Jag som längtat så mycket och så skiter det sig..
Men men vi får dra på nåt annat helt enkelt!

Tack till alla som kommenterat mina inlägg och så, jag vet att jag varit dålig på att svara och sådär men jag ska försöka att bli bättre på'at i alla fall.

Idag har jag och mor varit i stugan och jag har målat inne på utedasset.. "inne på utedasset". Det lät ju förjävla smart..
Haha..

Jaja jag har inte så mycket att skriva just nu men vi hörs fan!

Nu bor man i Hofors hos mamma då.
Det är väl ingen höjdare direkt men jag mår bra ändå.
Håller på att försöka få tag i psyk och alla terapeuter och läkare och jävelskap för annars blir det ju knas.
Vill ha min jävla laddare nån gång så jag kan använda kamerahelvetet men varken jag eller Martin har väl råd till att skicka upp den än.
Det blir väl mor som får fixa det som vanligt.
Just nu är jag lite irriterad på en massa saker men konstigt nog mår jag bra.
Jag är för logisk för att gå och deppa ihop och må skit över det här för det leder ju ingen vart.
Så jag ser detta som en nystart och jag ser tillbaks på tiden i Kalmar och Martin med ett leende på läpparna och vara tacksam för den tid jag har fått och som verkligen har lyft mig.
Nog för att jag förmodligen alltid kommer att se Martin som min första och enda riktiga kärlek så fick vi ett fint avslut och vi kan gå vidare som starka individer åt varsitt håll.
Jag ser även det här som en livsförändrande händelse.
Det känns som att jag verkligen nådde botten och jag förlorade allt så nu kan jag inte komma nån annanstans än uppåt.
Jag känner mig stärkt som människa och ser fram emot att kunna söka jobb och flytta hemifrån än en gång.
Nu har jag dessutom fått tillbaks min underbaraste Alex så nu ser jag fram emot våran sommar och våra liv tillsammans och vi flyttar eventuellt ihop någonstans i landet.
Var vi tänker flytta vet vi inte, det har varit tal om Götet och lite sånt men det visar sig, just nu skiter vi i vilket och lever för stunden och tar allt precis som det kommer.
Buller kommer att bli underbart eftersom Alex även i år följer med, Johanna med såklart!
Har otroligt mycket att se fram emot nu så alla tidigare motgångar är som bortblåsta och jag hoppas dom håller sig borta för all tid och framtid för jag vill inte ha dom mer.

Hit rock bottom and climb up again.
Become a stronger person.

Jag har styrkan att leva och alla hjälpmedel som behövs för att överleva alla hinder som kommer i min väg.
Bilresan har än en gång tagit slut och jag lever igen.

Jag saknar er alla som jag inte längre kommer att träffa.
Jag hoppas ni vet vilka ni är.
Nina, dig kommer jag att sakna messt av alla!
Tack för att jag fick vara din vän och för att du räddade mig från skiten föralltid!
Du är värdefull och en helt underbar människa!
Mwiimwaaa!! O piippii!!

Vad gör man när man vet att det som gjort en så otroligt lycklig inte längre är ditt?
Vad gör man när man har så otroligt ont och smärtan vägrar försvinna?
Vad fan ska jag göra?
Jag älskar Martin och jag dör utan honom nu!
JAG ORKAR INTE DET HÄR VARFÖR KAN DU INTE BARA ÄLSKA MIG!!!!?

Jaja, det går ju i alla fall att leva nu och jag tar en dag i taget.
Not to worry, I'll live.

jag vill hem

Jag vet inte
Jag vet inte alls
Jag vet en sak
Och det är att jag inte vill det här
Jag vill leva med min Martin
Föralltid
Det känns som om jag har sumpat hela mitt liv
Hade jag haft en chans till hade jag ställt allt till rätta
Sökt jobb även om det skrämmer skiten ur mig
Tjänat pengar åt oss
Gett honom mer tid för sig själv
Jag hade gjort allt

Sista natten med dig är slut nu.
Sista morgonen tillsammans är slut nu.
Sista gången jag vaknar bredvid dig är över.
Sista gången du går härifrån till jobbet och jag är här och vinkar av dig är borta redan.
Sista gången jag är ensam när du jobbar.
Sista gången jag väntar och längtar efter att du ska komma hem.
Sista gången det här är mitt hem med.
Sista gången allt det här är vårt.
Allt är borta nu.
Inget finns kvar.
Jag är död på insidan.
Jag hatar det här.
Det är så fel.
Jag försöker hålla det fast men det är som om mina händer är för svaga för att greppa.
Allt försviner och jag tappar dig.
Sista gången jag någonsin var lycklig var för lite mer än en vecka sen.
Jag är död nu.





Jag älskar dig med allt jag är värd.
Jag önskar bara att du kunde känna samma sak.

Hjärtat dunkar.
Jag känner det i bröstet.
Det gör ont.
Överallt mest.
Hela tiden.
Ångestfyllda andetag.
Tjocka som brandrök.
Huvudet bultar och skriker.
Ingenting är rätt.
Ingenting är fel.
Allt är bara inte som det ska.
Aldrig som det ska.
När ska man orka med att inte orka?
När ska man klara av att inte klara?
När tar det slut?
Dumma beslut.
Misslyckande.







Midsommar.



Likgiltigheten börja slå sig till ro.

helvete

Försökte bleka mitt hår igen.. Gjort slingor som blev orange.
Tyckte inte det blivit nån förändring efter 50 minuter så jag sket i det och tog ur det.
Men det hade blivit ljusare i alla fall så tji fick jag för att jag tog ur det för tidigt.. Det skulle vara i i 60 minuter och jag brukar oftast ha det i längre ändå, är inte så rädd om mitt hår. :P
funderar på att köpa en sån där dyr blekning imorgon och tappa lite hår.. Annars blir det nog rött i slingorna men det vill jag egentligen inte för jag har köpt nya rosa fina hårspännen och rött + rosa = total dissaster!
Jag får kanske leva med orange ett tag YEY!!!!! -_-'
jaja sov gott på er!

Idag är jag rätt glad fortfarande :D
Jag städar och flår som en gris och pimplar kaffe!
Det börjar se rätt okej ut här hemma nu ^^
Jag tror jag har börjat komma in i det här med städning nu, jag behövde bara en rejäl knuff i ryggen och jodå det har jag fått, först kändes det kasst nu är jag mest glad över det! :D
Snart är jag fullordad hemmafru, ska försöka mig på att baka och laga mat mera med bara ;D
Nålarna har kommit och gamla kameran är såld och mamma kanske överporaskar mig med en lite peng imorgon sa hon.
Och ja jag vet att jag skrev överporaskar men det ska stå så. Fia vet varför ;D
Imorgon kommer syster BAManda
och jag längtar så örona trillar av eller nåt haha.
Allt känns himlarns bra nu och jag hoppas det fortsätter såhär.
Men hur skulle nåt kunna gå fel när Amanda honey kommer? :D


Loving life
PÖSSSSSSKORVHEJ

Välkommen till bergochdalbanan Sussanna!
Idag har jag mått bra, dåligt, bra dåligt, bra, dåligt och till slut bra.
Nu mår jag bara bra.
Allt känns rätt lätt att leva med för tillfället och jag orkar inte bekymra mig om skiten som ligger och pyr i skallen på mig.
Pratar med en gammal vän och har fått mycket sagt som borde ha sagts för länge sedan.
Nu ska jag gå och lägga mig och förhoppningsvis somna så att jag kan vakna imorgon och göra någon nytta!
Puss!

Jag känner mig rätt obetydlig idag.
Allt jag vill är att ha någon att prata med men det verkar inte som att någon har tid eller orkar.
Jag känner mig obetydlig och meninglös.
Det är inte så kul när man verkligen mår skit att inte ha någon som orkar med en.
Men det verkar som att det är så jag kommer att få leva.

Idag har jag varit duktig :)
Jag har tvättat och varit valpvakt :D
Det var lite jobbigt att tajma in alltihop men det gick i alla fall.
Sen nu när jag var nere och skulle hämta all tvätt så tänkte jag byta tid med och då upptäckte jag att vi inte hade haft tid idag.
Det var imorgon och det var någon annan som hade haft tid idag egentligen..
Kändes lite snopet men vafan nu är det ju ledigt imorgon i alla fall så dom kan få den istället xD
Viking har varit snäll och busig idag och bitit upp roesetterna på mina skor flera gånger.
Men så kan det vara.
POSSHAJ

VIKING! :D

Innat var det mysigt att leva tyckte jag.

..så blev det bra igen!
Hej och hå..
Ibland behöver man sig ett rejält spykbryt med gråt och skrik.
Jaja, livet är bra roligt alltså.

Det är som om du känner av när jag behöver dig utan att jag sagt ett ord.
Som att avståndet mellan oss inte existerar.
När jag nu sitter här och känner hur sårande ord river i mig kommer du.
Med dina vackra, tröstande, sorgsamma men ändå underbara ord.
Du förstår inte hur mycket du betyder och hur mycket jag saknar dig.
Ingen  kommer någonsin kunna betyda så mycket.
Vår tid var den bästa någonsin.
Ingen tid har varit bättre än den.
Friheten, glädjen, skratten, tårarna, fyllorna, nätterna, stjärnorna, festivaldagarna, lekparkerna, vardagarna
, lekarna, lyckoskrikena, gungorna, bänkarna, téerna, kaffena, cigaretterna, balkongkvällarna, parkerna, filtarna, grannarna, krogarna, livet.
Med dig.
Allt det där med dig.
Allt det där som jag vet att jag aldrig mer kommer att få uppleva.
Men som jag ändå är lyckligast i världen över att ha upplevt!
Jag hade inte varit någonstans utan dig.
Jag kommer aldrig att komma någonstans utan dig.

Som från ingentans kommer du in när jag som mest behöver dig.

Det är därför jag vet att du är min själsfrände, min tvillingsjälv, min stjärnsyster, min bästa vän.

Jag älskar dig ALEXANDRA!




Utan dig är jag ingenting.

Ord kan skada mer än man tror.
Ord hänger kvar.
Dom försvinner inte bara.
Dom stannar kvar i huvudet och snurrar runt och dyker upp igen även när man tror att dom glömts bort.
Sår rivs upp och man faller ner i botten.
Hur kan allt bara gå sönder på en sekund och varför ska det ta sån tid att komma upp igen?
Och hur du bara kan låtsas om ingenting och bara låta allt passera dig som en vind.
Medan jag sitter här och är helt tom.
Tom och ensam.
Det vet jag faktiskt inte.
Jag vet inte hur jag ska orka vara den alla vill att jag ska vara.
Jag vet inte hur jag ska kunna nå upp till alla krav och förväntingar.
Jag vet bara inte hur jag ska orka.
Kommer jag någonsin att orka?
Jag vet inte.
Men jag vet att jag har ont.
Och det enda som kunde förstöra allt lite mer det förstår inte ens du.
Men gjort är väl gjort och sagt är väl sagt.
Dags att börja leva med det.

Idag var det inte kul att vakna.
Det regnade och det var faktiskt det enda som var bra för jag tycker inte om när allt är brunt.
Men jag har drömt mardrömmar hela natten och nu mår jag bara skit.
Jag ältar och ältar men vill eller vågar inte riktigt.
Det känns fel och jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag känner mig dålig.
Skit samma egentligen för jag orkar nog inte ändå.